Julklapparna har börjat komma till jobbet nu. Får se vilka som vinner pris för bästa klapp i år.
Asken med sötsliskiga praliner som kom idag kommer inte att vinna. Jag har dock redan ätit upp nästan alla. Det är fel på mig.
Har hela dagen levererat mot en del plötsliga deadlines och behövt formulera klatchiga e-mail. Nu är jag helt utmattad, men ändå uppe i varv. Det känns som att jag kommer få en massa mer gjort medan jag är uppe i denna effektivitets-high. Eller börjar luften gå ur mig?
Fieldworks julbira började för en kvart sedan. Jag går nog dit om en timme. Sonja och Manne ska med också. Det ska bli så roligt att träffa alla. Och underbart med lite öl. Det var ju flera timmar sedan sist. Herre gud. Denna vecka är det alkisvarning på mig. Det är ok på sommaren, men nu är det mörkaste höst. Kan man skylla på att det är jul snart, eller?
Var en sväng på Tranan igår och träffade en kompis till Manne -Herman och lite vänner till honom. T.ex. en kille som kallar sig för Skräpclownen på en blogg och som av Herman ansågs vara nästa Charles Bukowski. Måste läsa det han skrivit. Jag älskar Charles Bukowski.
Träffade också en stackars tjej som efter lite intimt umgänge och några dejter ansåg sig vara tillsammans med Manne. Utan att han visste om det. När de inte hörts av på ett antal veckor ringde hon och gjorde slut. Till saken hör att hon bodde uppe i Sundsvall då också. Jag tyckte synd om henne. Där satt vi och var så uppenbart kära och så skulle hon försöka verka oberörd och charmig. Det resulterade i att hon pratade extra snabbt och sa konstiga saker. Poor babe. Fast hade hon varit snygg hade jag kanske blivit lite svartsjuk istället.
torsdag, december 07, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Haha, va du den där mörka tjejen som satt vid baren? Hittade hit när jag egogooglade precis. Hermann är alltför snäll, jag är knappast en ny Charles Bukowski. Men läs gärna!
Japp, jag var den mörka tjejen.
Ska absolut läsa din blogg. Min är lite hemlig. Hur en blogg nu kan vara det. Det jag menar är att det mest är mina vänner som befinner sig långt borta (i något annat land eller stad) från mig som vet om att den finns. Manne vet det t.ex. inte, haha.
Ah, du behöver inte oroa dig jag säger inte ett ord.
Skicka en kommentar