SJÄLVÖMKAN

Trodde jag skulle komma härifrån vid ett idag. Känner mig nämligen lite krasslig, och hoppades på att få sova några timmar innan Chicagoträffen ikväll. Buhu. Nu blir det ingen sömn. Stackars mig. Jag var på jobbet tidigt idag och allt. Tyck synd.

MARMELAD

Igår när jag kom hem var jag i mentalt upplösningstillstånd. Det kändes som att inget gick min väg. Jobbigt och tungt.

Efter fem minuter med M kände jag mig mycket bättre. Hur underbart är det inte att ha världens snyggaste humörlyftare hemma? Stod med i köket och drack vin och rörde lite i grytorna när han lagade supergod risotto (hur lyxigt som helst med tigerräkor, blåmusslor, välsmakande limeblad…blev även lunchlåda idag, mums!). När kvällen var slut mådde jag riktigt bra.

Annars då? Gjorde min första egna marmelad i helgen. Apelsin, grapefrukt, ingefära. Och så hade jag i lite limeskal också. Jag finstrimlade skalen ordentligt, sedan hackade jag dem. Det ser jättefint ut och smakar gott, men konsistensen är inte vidare marmeladig. I receptet stod det ingenting om att man skulle ha gelatinblad i, vilket jag hade ändå. Kanske ska jag ta i lite mer nästa gång för att göra den lite fastare? I vilket fall som helst så känns det oerhört lyxigt att äta sin egen marmis.

Mitt intresse för matlagning har verkligen fått en revival nu när det finns ett kök att laga maten i. Att jag har en sambo som är utrustad med världens bästa smaklökar (d.v.s. att de överrensstämmer med mina) och som brinner för att få till rätt stekyta på köttet, rätt konsistens på risotton, rätt konsistens på såsen o.s.v., underlättar självklart också. I love it.

Imorgon ska jag träffa lite Chicagofolk. Kattis, om du läser det här; har du fått mitt mail? Skickat till din hotmail? I vilket fall som helst träffas vi kl. 19 vid St. Eriksplan för att gå till något ställe i närheten.

THE MONDAYS

Har du också the Mondays?

Såg the Office igår. Skildrar den amerikanska corporate-världen som jag uppfattade den när jag bodde där. Det är förvisso en komedi, men jag kunde inte låta bli att känna mig lite nedstämd mellan skratten. Jag har ju också känt mig plågad av att allt bara går i samma hjulspår. Och då har jag ändå ett roligt och stimulerande jobb. För det mesta.

Thielska Galleriet igår var i sådana fall mycket bättre. Om ni inte varit där rekommederar jag varmt ett besök. En härlig gräddbakelseliknande byggnad ute på Blockhusudden. 69:an går dit hela vägen från Fridhemsplan. Mysig konst. Allt var inte bra (jag älskar att vara kritisk mot konst) och ljussättningen var helt galen (det blänkte alldeles för mycket i vissa tavlor,) men upplevelsen var överlag mycket positiv.

Jag har också blivit ganska bra på biljard. Med mina mått mätt förstås. Kändes som att jag fått till tänket lite. Missar fortfarande de mest uppenbara och lätta stötar, men ändå.

Nu måndagsmöte. Corporate.

GRIN-SARA

Nu tror jag att jag vet varför jag var så grinig och sur och ledsen över ingenting. Och varför jag fick ångest över att jag bott i Sverige i över två år:

Jag har ont i halsen. Och en av mina visdomständer är inbakad i ett hölje av köttigt och bultande tandkött. Mysigt. Infektioner i kroppen gör mig lätt bitchig och denna var uppenbarligen inget undantag.

Kamera kommer förresten ut med en ny skiva snart. Kolla in www.kamerastyle.com och http://www.myspace.com/kamerastyle. De ligger på youtube med senaste låten (och en massa gammalt) också. Go Kalle, go Jocke!

Kram.

STATUS

Fan. Jag är fortfarande sur. Skitförbannad. Fast jag inte har någon anledning. Och tittar jag ut kan jag inte ens skylla på vädret. Strålande sol, blå himmel. Vackert.

Jag är rastlös.

ROLIG HISTORIA

Polisen: Ni körde för fort!
Kvinnan: Oh, jag förstår.
Polisen: Kan jag få se körkortet.
Kvinnan: Jag skulle gärna ge er det, men jag har inget.
Polisen: Har ni inget?
Kvinnan: Jag har förlorat det fyra gånger för att ha kört onykter.
Polisen: Kan jag i stället få se registreringsbeviset.
Kvinnan: Tyvärr inte.
Polisen: Varför inte?
Kvinnan: Jag har stulit bilen.
Polisen: Stulit den?
Kvinnan: Jaa, och jag har dödat ägaren och styckat honom i bitar.
Polisen: Vad har ni gjort?
Kvinnan: Delarna av honom ligger i plastpåsar i bagageutrymmet
ifall ni vill kolla.
Polisen tittar på kvinnan, backar långsamt därifrån och ringer efter
förstärkning.
Inom några minuter kommer ytterligare fem polisbilar, och ett
Polisbefäl närmar sig med dragen pistol.
Polis 2: Kan ni gå ur bilen?
Kvinnan: Är det något problem?
Polis 2: Min kollega har sagt att ni har stulit
den här bilen, och mördat ägaren.
Kvinnan: Mördat ägaren?
Polis 2: Ja, kan ni vara snäll och öppna bagageluckan?
Kvinnan öppnar luckan, men där finns inget.
Polis 2: Är det här er bil?
Kvinnan: Naturligtvis, här är registreringsbeviset.
Polisen är alldeles tyst.
Polis 2: Min kollega säger också att ni inte har något körkort.
Kvinnan gräver i handväskan, tar upp sin plånbok, och räcker sedan
över körkortet.
Polis 2: Jag måste medge att jag är konfunderad. Min kollega har
berättat att ni inte har något körkort, inget registreringsbevis,
att ni har stulit bilen och mördat ägaren!
Kvinnan: Jaha och snart påstår han väl att jag körde för fort
också?

SAKNAS: FLYT

Jag är skoltrött. Fast på jobbet. Jag vill bara ha helg hela tiden. Hinna med allt roligt liksom.

Igår var jag rätt bakis efter rödvinschocken hemma hos Caroline i lördags. Vad roligt det var förresten, Carranbarran! Du är världens gulligaste 28-åring. Tjugoåtta låter som shotta, och det fick jag lära mig att man kan man göra med julsnaps.

Bakissöndagen började med ångest och fortsatte med ångest. Annars hade det kunna blivit typ världens bästa dag (om man räknar bort att jag somnade som en död framför the Royal Tennenbaums –underbar film).
Shopping (billigt och snyggt och snabbt –Speak Easy flyttar och har 70% på allt…nästan), fika (och här får vi räkna bort jättedålig behandling på Café Fix –jag blev beskylld för att ha beställt en smörgås, fast jag ville ha en sallad, och de blev skitsura. På mig. Logiskt, eller?), matlagning och sedan äta upp den goda maten; färska vårrullar.

Helt otroligt lyxigt kändes det att äta sina egna färska vårrullar. Det är så härligt att M tycker om att båda laga och äta gott. Jag har alltid varit besatt av att äta god mat och det är verkligen underbart att kunna utveckla förmågan att kunna laga densamma. Mums.

Argh, nu har det dykt upp en massa fler problem (nej, utmaningar!) som gör att det är trist att jobba. Var är flytet? I’m asking.

AJAJ

Lite senare än alla andra fattar jag att Line of Beauty är en miniserie som bara består av tre delar. Såg andra delen igår och väntar med spänning på sista delen. Som visas idag. Då jag ska på Rockbjörnen. M sa att Iso har den på DVD. Bra, då kan vi låna den snart.

Fick en rejäl sträckning (tror jag att det är i alla fall) igår när jag spelade innebandy. I höger vad. Kan inte gå som en normal människa, utan är helt invalidiserad. Har lånat en krycka från Lasse (vars knä gick av för några veckor sedan), men det känns bara löjligt att använda den. Vill inte dra så mycket uppmärksamhet kring att jag är sjukt otränad och inte ens kan sätta igång en spurt på plan utan att skada mig. Det hade varit mer cred i det hela om någon smällt till mig liksom. Nu stod jag själv, en bra bit från bollen, när det hände. Kul.

BLAJ

Har aldrig haft en sådan här välfylld frys tidigare. Köttfärssås, korvstroganoff, köttbullar, potatis- och purjolökssoppa i mängder. Manne är också med på sparprojektet och hade stått i köket hela eftermiddagen igår. Han är bäst.

Såg The Squid and the Whale igår. Lika bra som första gången (detta trots att vi lyckades pausa för att se Line of Beauty fem minuter innan filmen var slut). I och med att det inte är handlingen som är filmens styrka, utan känslan den lämnar kvar, kom jag inte alls ihåg att det var så få minuter kvar…

Line of Beauty var bra (eller heter den THE Line of Beauty? Whatever.). Känns som att den har potential. Man är inte direkt van vid så mycket bögsex på TV. Jag tycker de lyckades bra med att göra det naturligt. Det kändes som vilken sexscen som helst, det blev inte krystat liksom.

Nu måste jag jobba undan. Ska spela innebandy med jobbet ikväll. Blev medtjatad. Även om det är kul, känns det som en jobbig grej att ha en sak planerad varje vecka. Jag har dock sagt till mig själv att jag ska med på det om det finns bilskjuts dit och hem. Är nämligen inte alls sugen på att vara svettig, hungrig och strandad i ett kallt och ruggigt Hammarby sjöstad halv åtta på kvällen.

SISTERS

Var hemma hos paps och träffade båda mina småsystrar igår. Fatta att jag har TRE syskon nu. Och två styvsyskon. Familjen växer...

VÄLKOMMEN 2007

Jaha, så var man tillbaka på jobbet igen då. Har glömt bort hur man jobbar. Känner mig inte alls på humör. Vill bara blaja runt och göra ingenting.

Nytt sedan sist:

Ny lillasyster. Inget namn ännu. Hon föddes i bilen på väg till BB. Moderkakan utsplashad över hela passagerarsätet i nya Volvon. Skärrad pappa följde med upp och såg till att allt var bra. När han kom ner till bilen hade han fått en parkeringsbot. Så klart.

Jag har officiellt flyttat in i Mannes lägenhet. De sista prycklarna står fortfarande i hallen och väntar på att bli uppburna på vinden. Där det inte finns någon plats. Jo, men det blir bra. På något sätt. Tur att ingen av oss är anala, utan att vi kan ha det lite stökigt. Jag blir gång på gång överraskad över hur bra han är. Att vi inte behöver tjafsa om sådant banalt, utan att saker och ting löser sig.

Mammas chilenska styvbarn (mina styvsyskon) kommer flytta till Sverige. När och hur är inte bestämt ännu, men det kan ju bli spännande. De är runt 15. Jag kommer aldrig ihåg vad de heter, vilket känns ganska taskigt då mamma och Guiellermo varit gifta i ett par år nu. Undrar hur de kommer lösa sin skolgång?

Jag ska snåla. Ta ut en tusenlapp i veckan och sedan hushålla med den. Just nu är jag superpeppad och tänker på alla pengar jag kommer ha när året är slut. Av erfarenhet vet jag dock att det kommer kännas skittrist så småningom. Vad är pengar om man inte köper saker och upplevelser för dem liksom? Fast jag måste faktiskt spara. Måstemåstemåste. Tjoho. Hade faktiskt med mig matlåda till jobbet. Vuxet. Det vore i varje fall himla bra om jag lyckades betala av min kredit. Jag är ju faktiskt inte dum i huvudet eller efterbliven (även om man skulle kunna tro det, får nästan chocken själv över hur oekonomisk jag är), så det måste kunna gå att ordna. Inga fasta utgifter förutom CSN (som i och för sig verkar hata mig och vilja att jag ska gå i personlig konkurs) och superlåg hyra. Halleluja. Pepppeppepp.