Mannes storasyster fick en liten bebis imorse, så nu är han morbror. Tufft. Själv blir jag bara äldre och äldres syster till nyare och nyare små syskon.
Nu är jag helt slut i hjärnan och det är verkligen dags att gå hem från jobbet.
Good bye!
onsdag, mars 28, 2007
torsdag, mars 22, 2007
NÅGRA KORTA
De senaste dagarna på jobbet har innehållit stresskavalkader utan dess like. Allt måste vara löst till igår och är sjävklart viktigare än något annat.
Morgondagen ska ägnas till sådant som vuxit på hög och sedan ska jag gå tidigt på helg. Hoppas jag nu i alla fall.
Stegräknaren har varit borta i några dagar och jag kanske inte har gått riktigt 10 000 steg per dag, men what ever, just nu orkar jag inte bry mig.
Hann med roligt seminarium om 50+:arna igår, mingel på både en och två fester. Det resulterade i en massa onödiga skönhetsprodukter i goodiebagsen. Jag gillar onödigt. Även fast det tar mycket plats.
Sofia vann en Gucciväska för 10 800 spänn genom att lägga ner sitt visitkort i en brevlåda. Hade jag hunnit lägga ner mitt kort hade jag vunnit. Kanske.
Ska till Nyköping i helgen och fira Moas födelsedag. Sedan ska jag få lyssna på Manne när han håller föredrag i Göteborg. Förutsatt att bilen startar förstås. Igår gick den inte igång. Håller tummarna för att det är batteriet och att det går att lösa smidigt.
Nu ska jag jobba lite till och sedan är det blåmusselfest hemma hos oss. Manne och jag är the only invited.
Morgondagen ska ägnas till sådant som vuxit på hög och sedan ska jag gå tidigt på helg. Hoppas jag nu i alla fall.
Stegräknaren har varit borta i några dagar och jag kanske inte har gått riktigt 10 000 steg per dag, men what ever, just nu orkar jag inte bry mig.
Hann med roligt seminarium om 50+:arna igår, mingel på både en och två fester. Det resulterade i en massa onödiga skönhetsprodukter i goodiebagsen. Jag gillar onödigt. Även fast det tar mycket plats.
Sofia vann en Gucciväska för 10 800 spänn genom att lägga ner sitt visitkort i en brevlåda. Hade jag hunnit lägga ner mitt kort hade jag vunnit. Kanske.
Ska till Nyköping i helgen och fira Moas födelsedag. Sedan ska jag få lyssna på Manne när han håller föredrag i Göteborg. Förutsatt att bilen startar förstås. Igår gick den inte igång. Håller tummarna för att det är batteriet och att det går att lösa smidigt.
Nu ska jag jobba lite till och sedan är det blåmusselfest hemma hos oss. Manne och jag är the only invited.
måndag, mars 12, 2007
VÄLKOMMEN STEGRÄKNARE
Stegräknaren jag haft i min ägo i mer än ett år har nu plockats fram.
Det är himla kul att se hur många steg man gått och hur långt det kan tänkas vara. Har man Deluxe-varianten (vilket jag ju nördigt har) kan man till och med se hur lång tid man gått sammantaget och hur många kalorier man bränt.
Jag gick ut hårt med 29 000 steg i lördags och 25 000 steg igår. Har träningsvärk, vilket kan tyda på att jag inte är speciellt vältränad nu. Siktar på att få in 70 000 steg i veckan. Har hört någonstans att man ska gå 10 000 steg per dag om man vill vara hälsosam samt inte öka i vikt. Det borde inte vara ett speciellt orimligt mål?
Jag är så otroligt bra på att lova mig själv en massa (som att göra ultimata träningsscheman med alla muskelgrupper inkluderade) och att känna mig enormt peppad, för att bara någon månad senare (om det ens håller i sig så länge) skita i det totalt och inte bry mig alls. 70 000 steg i veckan känns dock inte speciellt jobbigt. Överkomligt liksom.
Självklart har jag planer på att börja gymma/simma/springa/boxas/yoga och gud vet vad, men det är sådant som blir en bonus liksom. Det är ju faktiskt bättre att träna 2 månader om året än att inte träna alls, haha.
Annars har det varit en väldigt bra helg. Inte så mycket att orda om. Fint väder, god mat, bra sällskap, mycket fokus på stegräknaren.
Klockan är tjugo i sex och solen har ännu inte hunnit gå ner helt. Någon mer som börjar få vårkänslor?
Det är himla kul att se hur många steg man gått och hur långt det kan tänkas vara. Har man Deluxe-varianten (vilket jag ju nördigt har) kan man till och med se hur lång tid man gått sammantaget och hur många kalorier man bränt.
Jag gick ut hårt med 29 000 steg i lördags och 25 000 steg igår. Har träningsvärk, vilket kan tyda på att jag inte är speciellt vältränad nu. Siktar på att få in 70 000 steg i veckan. Har hört någonstans att man ska gå 10 000 steg per dag om man vill vara hälsosam samt inte öka i vikt. Det borde inte vara ett speciellt orimligt mål?
Jag är så otroligt bra på att lova mig själv en massa (som att göra ultimata träningsscheman med alla muskelgrupper inkluderade) och att känna mig enormt peppad, för att bara någon månad senare (om det ens håller i sig så länge) skita i det totalt och inte bry mig alls. 70 000 steg i veckan känns dock inte speciellt jobbigt. Överkomligt liksom.
Självklart har jag planer på att börja gymma/simma/springa/boxas/yoga och gud vet vad, men det är sådant som blir en bonus liksom. Det är ju faktiskt bättre att träna 2 månader om året än att inte träna alls, haha.
Annars har det varit en väldigt bra helg. Inte så mycket att orda om. Fint väder, god mat, bra sällskap, mycket fokus på stegräknaren.
Klockan är tjugo i sex och solen har ännu inte hunnit gå ner helt. Någon mer som börjar få vårkänslor?
tisdag, mars 06, 2007
MAGISK AFTON?
Hetsade folk att tacka ja till Labero. Glömde själv bort att osa. Tänkte imorse att det inte spelade någon roll, för jag var ganska trött. Suget växte dock under dagen och jag lyckades sno åt mig en biljett ändå. Sittande middag och magishow. Kan ju bli hur bra som helst.
Vi är 36 personer från mitt jobb som tackat ja till en fest som ett av medierna anordnar i nästa vecka. Det blir ju som att ha personalfest.
Jag har ont i ryggen. Huvudet och axlarna också. Tror att det är för att jag har noll sittmoral. Liggsitter om det är möjligt och nu kom jag på mig själv med att sitta med axlarna vid öronen, lutandes på mina underarmar. Att jag har noll träning i mitt liv kan nog bidra också. Jag måste ta tag i min hälsa. Känns som att jag kan dö i både ett och annat i förtid annars.
Vi är 36 personer från mitt jobb som tackat ja till en fest som ett av medierna anordnar i nästa vecka. Det blir ju som att ha personalfest.
Jag har ont i ryggen. Huvudet och axlarna också. Tror att det är för att jag har noll sittmoral. Liggsitter om det är möjligt och nu kom jag på mig själv med att sitta med axlarna vid öronen, lutandes på mina underarmar. Att jag har noll träning i mitt liv kan nog bidra också. Jag måste ta tag i min hälsa. Känns som att jag kan dö i både ett och annat i förtid annars.
söndag, mars 04, 2007
SÖNDAG
Jag har varit på väldigt bra humör sedan i torsdags. Det kan ha att göra med att vissa stenar har fallit från mitt bröst jobbmässigt. Det blir så mycket enklare att fokusera på nya idéer och se hoppfullt på framtiden om man inte känner att man har tusenfemtio saker som måste redas ut.
Och så börjar det bli vår också. Helt underbart. Inte så att det är varmt egentligen, men bara det att solen faktiskt visar sig några gånger per dag, att det fortfarande är ljust någon timme efter lunch, att man faktiskt kan höra fåglar kvittra till lite då och då. Det räcker för att jag ska få vårkänslor. Och då sitter jag ändå här med halvt förfrusna fingrar efter att ha kommit in efter en långpromenad. Jag hade handskar.
För att göra en lång helg kort, så blev både fredag och lördagkväll lyckade. Jag fick min dos glädje och förströelse. Nästan lite för mycket i fredags, men inte så att det var katastrof. Hade jag inte blivit kvarglömd på Riche någon gång vid ettiden skulle det dock ha kunnat slutat illa.
Är lite sugen på att se en bra film ikväll. Undrar om det går något bra på TV? Imorgon ska jag i alla fall kolla på SVTs Gyllene Guldbruna Ögon, del 2. Att rekommendera. Den är lite som en bra julkalender när man var liten. Inte ett mästerverk, men man känner för karaktärerna. Jag grät t.o.m. några skvättar. Inte för att det betyder speciellt mycket, då det går inflation i mina tårar nuförtiden. Bara i morse fylldes ögonen kanske sju gånger när jag läste tidningen. Två gånger när jag läste texten om Stieg Larsson. Skyller på hormoner. Källan till allt ont.
Och så börjar det bli vår också. Helt underbart. Inte så att det är varmt egentligen, men bara det att solen faktiskt visar sig några gånger per dag, att det fortfarande är ljust någon timme efter lunch, att man faktiskt kan höra fåglar kvittra till lite då och då. Det räcker för att jag ska få vårkänslor. Och då sitter jag ändå här med halvt förfrusna fingrar efter att ha kommit in efter en långpromenad. Jag hade handskar.
För att göra en lång helg kort, så blev både fredag och lördagkväll lyckade. Jag fick min dos glädje och förströelse. Nästan lite för mycket i fredags, men inte så att det var katastrof. Hade jag inte blivit kvarglömd på Riche någon gång vid ettiden skulle det dock ha kunnat slutat illa.
Är lite sugen på att se en bra film ikväll. Undrar om det går något bra på TV? Imorgon ska jag i alla fall kolla på SVTs Gyllene Guldbruna Ögon, del 2. Att rekommendera. Den är lite som en bra julkalender när man var liten. Inte ett mästerverk, men man känner för karaktärerna. Jag grät t.o.m. några skvättar. Inte för att det betyder speciellt mycket, då det går inflation i mina tårar nuförtiden. Bara i morse fylldes ögonen kanske sju gånger när jag läste tidningen. Två gånger när jag läste texten om Stieg Larsson. Skyller på hormoner. Källan till allt ont.
fredag, mars 02, 2007
KÖP DEL I VINDKRAFTVERK
Emma tipsade om hur man kan spara miljö genom att köpa el härifrån:
http://www.o2.se/home.do
Försökte lägga in adressen som en länk, men det gick sådär. Klipp och klistra.
http://www.o2.se/home.do
Försökte lägga in adressen som en länk, men det gick sådär. Klipp och klistra.
KONTAKT
Lissan har dragit igång ett veckobrev mellan några vänner. Envägskommunikation ska det vara. För att alla ska veta vad man pysslar med. Även de som man inte träffar regelbundet. Tycker det är en bra idé.
Jag har ju även bloggen, men jag har väl inte varit världens bästa på att låta alla få veta om att den finns. Och så känner jag mig lite dålig över att jag extremt snabbt gick över till att skriva uteslutande på svenska. Hur kan jag då nyttja bloggen till att uppdatera mina engelsk- och spanskspråkiga vänner? De tröttnade ganska snart, då jag envist fortsatte att skriva på muppspråket. Även om man tänker att man kan maila, så blir det ju inte av efter ett tag. Först sinar de långa, utömliga och personliga mailen. De går över till att bli kortare ”hej”, till att bli massmail. Som efter ett tag blir ganska irriterande för mottagaren.
Ju längre tid det går, desto mer anspänt blir det att höra av sig per telefon också, då man har så mycket att uppdatera sig på. Det blir liksom inte ”hur mår du” som blir core i samtalet, utan snarare ”vad har du gjort sedan sist”. Och så lämnas man med en vemodig känsla när man lagt på bara för att man känner att man inte har tid att hålla sig så uppdaterad som man vill; man har inte tid att vara så nära som man vill.
Naturligt nog är det de man umgås med mest, de som finns mest i ens vardag, som får flest mail och samtal. Där räcker det ju med kortare avstämningar eftersom man befinner sig på samma nivå och har koll på varandras veckor och scheman.
Kram och trevlig helg.
Jag har ju även bloggen, men jag har väl inte varit världens bästa på att låta alla få veta om att den finns. Och så känner jag mig lite dålig över att jag extremt snabbt gick över till att skriva uteslutande på svenska. Hur kan jag då nyttja bloggen till att uppdatera mina engelsk- och spanskspråkiga vänner? De tröttnade ganska snart, då jag envist fortsatte att skriva på muppspråket. Även om man tänker att man kan maila, så blir det ju inte av efter ett tag. Först sinar de långa, utömliga och personliga mailen. De går över till att bli kortare ”hej”, till att bli massmail. Som efter ett tag blir ganska irriterande för mottagaren.
Ju längre tid det går, desto mer anspänt blir det att höra av sig per telefon också, då man har så mycket att uppdatera sig på. Det blir liksom inte ”hur mår du” som blir core i samtalet, utan snarare ”vad har du gjort sedan sist”. Och så lämnas man med en vemodig känsla när man lagt på bara för att man känner att man inte har tid att hålla sig så uppdaterad som man vill; man har inte tid att vara så nära som man vill.
Naturligt nog är det de man umgås med mest, de som finns mest i ens vardag, som får flest mail och samtal. Där räcker det ju med kortare avstämningar eftersom man befinner sig på samma nivå och har koll på varandras veckor och scheman.
Kram och trevlig helg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
