Vilket vackert höstväder det är!
Fantastiskt med krispig luft och en snäll sol. Jag älskar när årstiderna växlar och själva övergången mellan sommar och höst är nog favoriten. Det är så mycket förväntningar, förhoppningar och förändringar förknippat med hösten. I like very much.
Idag ska vi iväg på den där team-building-aktiviteten. Alla är laddade och på gott humör. Själv känner jag mig inte helt hundra. Jag är ju inte helt frisk ännu. Vilket pissigt imunförsvar jag måste ha. Nu har jag ju varit risig i två veckor. Suck.
Jag gick till vårdcentralen igår. Alla på jobbet tjatade och jag föll för grupptrycket. I onödan visade det sig. Det är en virusinfektion och det enda som hjälper är att vila, vila, vila. Hur länge kan man vila egentligen?
Annars är allt bra. Så ni vet.
Kram.
tisdag, augusti 29, 2006
måndag, augusti 21, 2006
SJUK
Det är så synd om mig. Jag är sjuk. Ångesten i fredags blir lite mer förklarlig när man ser tillbaka på den. Likaså träningsvärken jag inte kunde spåra till någon fysisk aktivitet.
Jag orkar inte skriva mer. Ville bara dokumentera att jag haft en helvetes helg med feber, regelbundna svettningsattacker, mardrömmar och halsont. Jag har missat så mycket kul...hästpolo, häng med vänner (även om jag träffade Helena en snabbis skulle jag velat vara mindre drogad och Åsas besök missade jag nästan helt). Idag är jag hemma från jobbet. Suck.
Jag orkar inte skriva mer. Ville bara dokumentera att jag haft en helvetes helg med feber, regelbundna svettningsattacker, mardrömmar och halsont. Jag har missat så mycket kul...hästpolo, häng med vänner (även om jag träffade Helena en snabbis skulle jag velat vara mindre drogad och Åsas besök missade jag nästan helt). Idag är jag hemma från jobbet. Suck.
fredag, augusti 18, 2006
KARAKTÄR
Eller snarare brist på karaktär.
I mitt horoskop från Elle stod det att jag har rätt att tacka nej till privata tillställningar och jobb. Det kändes verkligen som att det var riktat direkt till mig. Jag har haft sjukt svårt att tacka nej till saker på sistone. Eller snarare hela mitt liv, men just nu befinner jag mig i en period då jag drunknar i allt roligt som finns att göra. Det känns lite som att jag lever dubbelliv. Fast istället för att vara hemlig agent om nätterna är jag socialiceringssara. Åh, jag skulle så mycket hellre vara cool agent; svalt snygg och oerhört vältränad, superintelligent, alla sinnen utvecklade till max och med läget alltid under kontroll...självklart ingår en massa fräna gadgets samt spännande uppdrag i min verklighetsförankrade bild av agentyrket.
Whatever.
Ikväll ska jag i alla fall gå på Guldknappen. Med kollegor och kunder, så det känns berättigat. Och nu ska jag faktiskt jobba.
Bye bye.
I mitt horoskop från Elle stod det att jag har rätt att tacka nej till privata tillställningar och jobb. Det kändes verkligen som att det var riktat direkt till mig. Jag har haft sjukt svårt att tacka nej till saker på sistone. Eller snarare hela mitt liv, men just nu befinner jag mig i en period då jag drunknar i allt roligt som finns att göra. Det känns lite som att jag lever dubbelliv. Fast istället för att vara hemlig agent om nätterna är jag socialiceringssara. Åh, jag skulle så mycket hellre vara cool agent; svalt snygg och oerhört vältränad, superintelligent, alla sinnen utvecklade till max och med läget alltid under kontroll...självklart ingår en massa fräna gadgets samt spännande uppdrag i min verklighetsförankrade bild av agentyrket.
Whatever.
Ikväll ska jag i alla fall gå på Guldknappen. Med kollegor och kunder, så det känns berättigat. Och nu ska jag faktiskt jobba.
Bye bye.
måndag, augusti 14, 2006
TIRED
My god.
It is tiring to be working. Is it only Monday today? Really? Gosh.
When I left for a lunch meeting today, I felt I had it all under control. I felt as if I actually had a plan for what I would do for the rest of the day and maybe tomorrow. As usually I was wrong. Crazy customers and my stupid big heart put an end to my well being, hahaha.
Well, well, I'm almost done now and since there is this nice party I want to go to tomorrow I won't be able to stay late then. I wonder if I'm going to work out today? Am I up for it? The honest answer must be no. I'm tired and hungry.
Ok. Back to work.
It is tiring to be working. Is it only Monday today? Really? Gosh.
When I left for a lunch meeting today, I felt I had it all under control. I felt as if I actually had a plan for what I would do for the rest of the day and maybe tomorrow. As usually I was wrong. Crazy customers and my stupid big heart put an end to my well being, hahaha.
Well, well, I'm almost done now and since there is this nice party I want to go to tomorrow I won't be able to stay late then. I wonder if I'm going to work out today? Am I up for it? The honest answer must be no. I'm tired and hungry.
Ok. Back to work.
söndag, augusti 13, 2006
SÖNDAGSÅNGEST
Oh no.
De kvällar som brukar bli värst är när man mer eller mindre bestämt sig för att inte gå ut. Men gör det ändå. Och hinner med en förfest med spriiiit innan.
Igår var första gången jag var på Riche på jättelänge (några veckor i alla fall). Det har varit helt dött där hela sommaren och nu äntligen när lokalerna började fyllas upp blev jag jätteglad. Jag fick en "back-to-school"-känsla som jag tyckte var väldigt behaglig. Det blev många hej och några klassiska upptäckter av att världen är jätteliten, Sverige ännu mindre och lilla baren på Riche yttepytteliten. När det blev för mycket av "hur känner ni varandra?", "vad gör du nuförtiden?" och"haft en bra semester?" gick vi vidare till Fredsgatan.
Där gick käften i ett på mig. Kan ingen säga till mig att sluta prata när det bara kommer skit ur munnen? Jaja, jag hade det roligt i alla fall.
Sen blev det efterfest. Jag lämnar den utan kommentarer. Ok, en kommentar. Och det var Kalles...när det kom en massa svartklädda killar och han blivit lovad snygga brudar: "Det blir alltid bättre när det är fifty fifty."
True. Och idag är jag sunkigast i hela världen.
De kvällar som brukar bli värst är när man mer eller mindre bestämt sig för att inte gå ut. Men gör det ändå. Och hinner med en förfest med spriiiit innan.
Igår var första gången jag var på Riche på jättelänge (några veckor i alla fall). Det har varit helt dött där hela sommaren och nu äntligen när lokalerna började fyllas upp blev jag jätteglad. Jag fick en "back-to-school"-känsla som jag tyckte var väldigt behaglig. Det blev många hej och några klassiska upptäckter av att världen är jätteliten, Sverige ännu mindre och lilla baren på Riche yttepytteliten. När det blev för mycket av "hur känner ni varandra?", "vad gör du nuförtiden?" och"haft en bra semester?" gick vi vidare till Fredsgatan.
Där gick käften i ett på mig. Kan ingen säga till mig att sluta prata när det bara kommer skit ur munnen? Jaja, jag hade det roligt i alla fall.
Sen blev det efterfest. Jag lämnar den utan kommentarer. Ok, en kommentar. Och det var Kalles...när det kom en massa svartklädda killar och han blivit lovad snygga brudar: "Det blir alltid bättre när det är fifty fifty."
True. Och idag är jag sunkigast i hela världen.
fredag, augusti 11, 2006
TILLBAKA FRÅN SEMESTERN
Hej ni alla vackra människor,
Och alla ni andra. Sitter på jobbet igen efter en fantastisk semester. Det har varit helt underbart att vara ledig. Samtidigt känns det ganska (men inte mer än ganska) bra att vara tillbaka på jobbet och få använda hjärnan igen. Trots att jag bara var ledig i två och en halv vecka känns det lite som att jag är tillbaka från ett långt sommarlov. Det var först igår (har jobbat sedan i tisdags) som jag kände att jag kunde arbeta mig nedåt på min "att-göra"-lista. Jag var iofs sjukt effektiv igår.
Idag var jag här tidigt också. Eller nja, tidigt och tidigt, men jag var här c:a fem minuter efter den officiella starttiden 08:30. Det är en bedrift när det gäller mig. Jag ska börja komma hit halv nio varje dag. Man startar dagen på ett helt annat sätt då. Med stolthetskänslor istället för "jag- är-en-slacker"-känslan.
Det enda jobbiga är att jag har sådana problem att stiga upp på morgnarna. Det spelar liksom ingen roll hur tidigt jag går och lägger mig. Jag är som ett drogat kolli varje morgon ändå. Snoozar och snoozar och snoozar till klockan är alldeles för mycket. Everyday same story. Fast inte på måndag. Och inte under resten av mitt liv. Hjääääälp! Måste byta samtalsämne. Får ångest.
Jahajaja. Semestern. Den var som sagt jättehärlig. Jag hängde lite ute på Kvarnudden hos Ems och Theo. Läste en massa böcker, spelade spel och åt god mat. Förutom när vi åt blodpudding. Sorry, men jag tycker verkligen att det är äckligt. Ni vet att jag äter typ allt (ja, minus det jag är allergisk mot då...) och att det ska till mycket för att jag ska tycka illa om något. Iom att Emsers pappa var där (och dessutom hade bjudit på hummer dagen innan) kände jag att det inte var läge att klaga högljutt. Tyst och metodiskt tuggade jag istället i mig den relativt tjocka (ogenomstekta) blodklumpen. Med mycket lingosylt förstås.
Annars var jag en hel del inne i stan också. Hängde på Melkan, mitt nya hak nu när jag börjat hänga med kidsen. Mellqvists heter det för alla er som inte naturligt hänger vid S:t Eriksplan (typ ni som bor i Indianapolis eller Bangladore). Det är ett litet hål i väggen på Rörstrandsgatan med gott kaffe och snälla människor.
Många av mina relativt nyfunna vänner hänger där titt som tätt. Lustigt att det är så nära mina älsklingar nere i Atlasområdet (som också ligger vid S:t Eriksplan för er som är lite off). Två skilda världar så nära varandra. Och hela tiden har de existerat parallellt. Woooo, dude, coool.
Nu ska jag äta lunch och köpa vin som vi ska ha med oss till Älgö i helgen.
Puss!
Och alla ni andra. Sitter på jobbet igen efter en fantastisk semester. Det har varit helt underbart att vara ledig. Samtidigt känns det ganska (men inte mer än ganska) bra att vara tillbaka på jobbet och få använda hjärnan igen. Trots att jag bara var ledig i två och en halv vecka känns det lite som att jag är tillbaka från ett långt sommarlov. Det var först igår (har jobbat sedan i tisdags) som jag kände att jag kunde arbeta mig nedåt på min "att-göra"-lista. Jag var iofs sjukt effektiv igår.
Idag var jag här tidigt också. Eller nja, tidigt och tidigt, men jag var här c:a fem minuter efter den officiella starttiden 08:30. Det är en bedrift när det gäller mig. Jag ska börja komma hit halv nio varje dag. Man startar dagen på ett helt annat sätt då. Med stolthetskänslor istället för "jag- är-en-slacker"-känslan.
Det enda jobbiga är att jag har sådana problem att stiga upp på morgnarna. Det spelar liksom ingen roll hur tidigt jag går och lägger mig. Jag är som ett drogat kolli varje morgon ändå. Snoozar och snoozar och snoozar till klockan är alldeles för mycket. Everyday same story. Fast inte på måndag. Och inte under resten av mitt liv. Hjääääälp! Måste byta samtalsämne. Får ångest.
Jahajaja. Semestern. Den var som sagt jättehärlig. Jag hängde lite ute på Kvarnudden hos Ems och Theo. Läste en massa böcker, spelade spel och åt god mat. Förutom när vi åt blodpudding. Sorry, men jag tycker verkligen att det är äckligt. Ni vet att jag äter typ allt (ja, minus det jag är allergisk mot då...) och att det ska till mycket för att jag ska tycka illa om något. Iom att Emsers pappa var där (och dessutom hade bjudit på hummer dagen innan) kände jag att det inte var läge att klaga högljutt. Tyst och metodiskt tuggade jag istället i mig den relativt tjocka (ogenomstekta) blodklumpen. Med mycket lingosylt förstås.
Annars var jag en hel del inne i stan också. Hängde på Melkan, mitt nya hak nu när jag börjat hänga med kidsen. Mellqvists heter det för alla er som inte naturligt hänger vid S:t Eriksplan (typ ni som bor i Indianapolis eller Bangladore). Det är ett litet hål i väggen på Rörstrandsgatan med gott kaffe och snälla människor.
Många av mina relativt nyfunna vänner hänger där titt som tätt. Lustigt att det är så nära mina älsklingar nere i Atlasområdet (som också ligger vid S:t Eriksplan för er som är lite off). Två skilda världar så nära varandra. Och hela tiden har de existerat parallellt. Woooo, dude, coool.
Nu ska jag äta lunch och köpa vin som vi ska ha med oss till Älgö i helgen.
Puss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
