SÖNDAGSÅNGEST

Oh no.

De kvällar som brukar bli värst är när man mer eller mindre bestämt sig för att inte gå ut. Men gör det ändå. Och hinner med en förfest med spriiiit innan.

Igår var första gången jag var på Riche på jättelänge (några veckor i alla fall). Det har varit helt dött där hela sommaren och nu äntligen när lokalerna började fyllas upp blev jag jätteglad. Jag fick en "back-to-school"-känsla som jag tyckte var väldigt behaglig. Det blev många hej och några klassiska upptäckter av att världen är jätteliten, Sverige ännu mindre och lilla baren på Riche yttepytteliten. När det blev för mycket av "hur känner ni varandra?", "vad gör du nuförtiden?" och"haft en bra semester?" gick vi vidare till Fredsgatan.

Där gick käften i ett på mig. Kan ingen säga till mig att sluta prata när det bara kommer skit ur munnen? Jaja, jag hade det roligt i alla fall.

Sen blev det efterfest. Jag lämnar den utan kommentarer. Ok, en kommentar. Och det var Kalles...när det kom en massa svartklädda killar och han blivit lovad snygga brudar: "Det blir alltid bättre när det är fifty fifty."

True. Och idag är jag sunkigast i hela världen.