CHOKLADPRALINER OCH ALKOHOL

Julklapparna har börjat komma till jobbet nu. Får se vilka som vinner pris för bästa klapp i år.

Asken med sötsliskiga praliner som kom idag kommer inte att vinna. Jag har dock redan ätit upp nästan alla. Det är fel på mig.

Har hela dagen levererat mot en del plötsliga deadlines och behövt formulera klatchiga e-mail. Nu är jag helt utmattad, men ändå uppe i varv. Det känns som att jag kommer få en massa mer gjort medan jag är uppe i denna effektivitets-high. Eller börjar luften gå ur mig?

Fieldworks julbira började för en kvart sedan. Jag går nog dit om en timme. Sonja och Manne ska med också. Det ska bli så roligt att träffa alla. Och underbart med lite öl. Det var ju flera timmar sedan sist. Herre gud. Denna vecka är det alkisvarning på mig. Det är ok på sommaren, men nu är det mörkaste höst. Kan man skylla på att det är jul snart, eller?

Var en sväng på Tranan igår och träffade en kompis till Manne -Herman och lite vänner till honom. T.ex. en kille som kallar sig för Skräpclownen på en blogg och som av Herman ansågs vara nästa Charles Bukowski. Måste läsa det han skrivit. Jag älskar Charles Bukowski.

Träffade också en stackars tjej som efter lite intimt umgänge och några dejter ansåg sig vara tillsammans med Manne. Utan att han visste om det. När de inte hörts av på ett antal veckor ringde hon och gjorde slut. Till saken hör att hon bodde uppe i Sundsvall då också. Jag tyckte synd om henne. Där satt vi och var så uppenbart kära och så skulle hon försöka verka oberörd och charmig. Det resulterade i att hon pratade extra snabbt och sa konstiga saker. Poor babe. Fast hade hon varit snygg hade jag kanske blivit lite svartsjuk istället.

MIKAEL

Vilken underbar helg det varit!

Vi har fixat och fixat och fixat i Mannes lägenhet. Som nu ska vara min också. Först för en månad, men vi har pratat om att förlänga vårt samboliv. Dels för att vi trivs så bra ihop, men också för att det är så otroligt fint i lägenheten nu. Svårt att inte förundras över skillnaden. Ms skrivbord har flyttats ut ur arbetsrummet för att ge plats åt en säng, vilket betyder att vi har ett sovrum. Helt otroligt.

Vardagsrummet känns också hur bra som helst med lite nya möbler. En del har vi köpt nytt, en del har vi fått, allt passar dock underbart bra ihop. För mig, som levt i sunklägenheter där man knappt vill bo, än mindre bjuda hem någon (men nu ser jag fram emot att ni kommer på glöggmys, middag, whatever), känns detta fantastiskt.

Det enda som eventuellt har grumlat lyckan denna helg har varit Mikael. Eller med ett annat namn; Hurtsen från Helvetet. Både M och jag har tagit oss an den, men den vägrar att ge upp. Först försökte den knäcka vårt förhållande (i och med att jag knäckte en bräda bara några minuter in i arbetet), sedan försökte den förstöra Ms självförtroende genom en lång serie av händelser som ledde till att den försökte ta livet av mig. Jag satte en kniv rätt i fingerblomman på höger pekfinger. Känns som det kan vara ett sår som tar för evigt att läka. Djupt och eländigt.

Nu ligger hurtshelvetet under skrivbordet. M ska ta tag i det under dagen. Jag önskar honom all lycka och hoppas han är försiktig.

VÄRLDENS SEGASTE DAG

När man ser fram emot något väldigt mycket går tiden ofta väldigt långsamt. En helg med julpyssel och glögg fått mig att bli alldeles pirrig av lycka. Och klockan har bara gått långsammare och långsammare. Inte för att jag inte har haft att göra, men det har inte varit så mycket att jag inte har kunnat drömma mig bort och längta. Dessutom ska jag få en överraskningsrätt till middag av M idag.

Tänkte försöka åka en sväng till Panduro och köpa lite att julpyssla med. Ska även ut till Stuvsta och hämta en bil. Och så måste jag gå förbi Systemet. Undrar om jag hinner?